Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

ChatGPT mer populärt hos vissa skolelever

En person sitter vid en dator och har programmet Chat GPT uppe. Foto.
Foto: Iryna Khabliuk, Mostphotos.

En ny studie visar att elever med koncentrationsproblem, svårigheter med planering, impulsivitet, eller med att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet. Eftersom verktygen tycks underlätta för dessa elever att slutföra uppgifter menar forskarna att det finns ett stort behov av att skolor upprättar regler för hur verktygen kan användas – och hur de inte användas.

I skolan spelar kognitiva förmågor såsom uppmärksamhet, koncentration, planering och problemlösning en avgörande roll för akademisk framgång. I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Frontiers in Artificial Intelligence, har psykologiforskarna Johan Klarin, Eva Hoff, Adam Larsson och Daiva Daukantaitė vänt sig till sammanlagt 750 elever i åldrarna 12–19 år för att förstå mer om sambandet mellan bristande kognitiva förmågor och användandet av AI i skolarbetet. 

– Elever med mer kognitiva utmaningar tyckte att dessa verktyg var särskilt användbara, särskilt för att slutföra uppgifter. Detta belyser verktygens roll som ett potentiellt stöd för elever som kämpar med kognitiva processer som är avgörande för deras framgång i skolan samt väcker frågor kring etiken i användandet av dessa verktyg, säger Johan Klarin, skolpsykolog och forskningsassistent.

Sedan ChatGPT lanserades i slutet av 2022 har detta och andra AI-verktyg haft en enorm inverkan på elevers skolarbete. På skolor och universitet debatteras livligt om verktygen ska tillåtas eller förbjudas.

Stöd eller fusk?

Daiva Daukantaitė, docent i psykologi som lett studien, menar att det finns en osäkerhet kring om verktygen hindrar eller fördröjer utvecklingen av kognitiva förmågor hos eleverna som är i tonåren, en viktig period för denna utveckling.

- Detta bör tas i beaktande vid implementering av AI-stöd i skolor. Effekterna bör studeras noga, och över tid, säger hon. 

Det är viktigt att diskutera var gränsen för fusk eller hjälpmedel går när det gäller användning av AI – verktyg. Det handlar bland annat om avsikten och omfattningen av användningen.

- Att använda ChatGPT för att slutföra hela uppgifter eller lösa problem och skicka in resultaten som sina egna är fusk. Men om studenterna engagerar sig kritiskt i det AI-genererade innehållet och bidrar med sin egen förståelse och ansträngning kan det betraktas som ett legitimt hjälpmedel, säger Johan Klarin.

Ansvarsfulla sätt för elever att använda Chat GPT kan vara för research, för att få idéer eller för att bättre förstå komplexa koncept, enligt forskarna. De menar att lärare måste bli bättre på att tillhandahålla riktlinjer och ramverk för lämplig användning av AI-chattbotar. 

- Det behövs också fortbildning för lärarna så att de ska kunna stötta elever med kognitiva problem i deras användning av den nya AI-tekniken, säger Johan Klarin.

En skör balans mellan AI-genererad prestation och verkligt lärande

Studiens resultat är ett första försök att förstå omfattningen av användning av AI-verktyg i skolor och vilken funktion de har för eleverna. 

- Mer studier behövs men vi hoppas att vårt arbete lägger grunden för att informera utbildare, beslutsfattare och teknikutvecklare om rollen för generativ AI i utbildningen och hur man kan använda dess fördelar till att främja lärande för alla elever, säger Daiva Daukantaitė.


Om studien

Studien publicerades i tidskriften Frontiers in Artificial Intelligence.

Ladda ner den på frontiersin.org: Adolescents’ use and perceived usefulness of generative AI for schoolwork: exploring their relationships with executive functioning and academic achievement