– Rörelsen vill uppnå förändring genom att synliggöra andra sätt att resa, och i ett större perspektiv, andra sätt att leva. Flyget blir en symbol för en ohållbar livsstil, säger forskaren Sara Ullström, doktor vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Globalt står flyget för cirka 2,5 procent av koldioxidutsläppen. För enskilda individer som flyger är det en av de allra mest utsläppsintensiva aktiviteterna. Det finns idag inga tekniska lösningar för att minska utsläppen från flyget tillräckligt snabbt och mycket för att det ska vara i linje med Parisavtalets ambitioner.
I sin avhandling har Sara Ullström intervjuat nyckelpersoner inom flygfrittrörelsen som tog form runt 2016. De beskriver hur de vill öka medvetenheten kring flygets klimatpåverkan och förändra idén om flyget som social norm. Genom kampanjer där människor uppmanas att ta ett flygfritt år vill grupper som exempelvis Vi håller oss på jorden skapa nya hållbara vanor.
– Deras agerade kan ses som en form av vardagsaktivism som fokuserar på att undvika onödig och överflödig konsumtion. Att bidra till att omformulera vad som är ett gott liv är en stark drivkraft för många av dem, säger Sara Ullström.
I motsats till vad man kanske kan tro har rörelsen inte myntat begreppet flygskam som blev populärt runt 2018. Rörelsen tar, enligt Sara Ullström, i själva verket avstånd från ordet:
– Begreppet fick jättestort genomslag, både här i Sverige, och utomlands. Men aktörer inom flygfrittrörelsen fokuserar inte på skam. Istället lyfter de fram positiva aspekter av att inte flyga, som möjligheten att hitta liknande semesterupplevelser närmre hemmet eller genom att utforska hållbara resesätt.
Glamouren bleknar
Sara Ullström har också studerat hur synen på semesterresande med flyg har förändrats över tid i Sverige: från något glamoröst och förunnat de rika under 1950-och 60-talen, som en del av vardagen med lågprisflygens genomslag under 1990-talet, till att från 2016 och framåt alltmer ses som en miljöskadlig aktivitet i samband med att debatten om flygets negativa klimatpåverkan tog fart. Under och efter Covid-19-pandemin, som bröt ut 2020, mattades debatten av, till förmån för andra frågor som sjukdomsbekämpning och nationell säkerhet.
Idag är flygdebatten något mindre högljudd än för några år sedan, men ändå verkar det som att rörelsen faktiskt har gjort bestående avtryck på hur vi reser, menar Sara Ullström. Svenskarnas resande ligger på 20 procent lägre nivåer jämfört med 2019.
Det minskade resandet kan troligtvis förklaras av en kombination av faktorer som lågkonjunktur, inflation och en ökad medvetenhet om flygets klimatpåverkan. Flygfrittrörelsen har spelat en viktig roll i att visa hur individer kan göra skillnad för klimatet genom att utmana, och skapa nya, normer.
– Flygfrittrörelsen tycks ha banat väg för den kulturella förändring som är helt nödvändig i klimatomställningen. Idag är det inte självklart i samma utsträckning som för ett decennium sedan att ta flyget på semester, och det förs samtal kring hur ett gott liv med likvärdiga semesterupplevelser utan flygresande kan se ut.
Och Sara själv? Hur har doktorandstudierna påverkat henne? Hon berättar att hon undviker flygresande både privat och i tjänsten.
– Jag vill leva som jag lär. Vi klimatforskare kan göra stor skillnad och bli förebilder i att skapa nya normer. Det är viktigt för mig att försöka leva så hållbart som möjligt.
Om avhandlingen
Saras Ullströms avhandling bygger på tre vetenskapliga artiklar. Den första artikeln använder resetidningar och digitala mediekällor för att spåra utvecklingen av semesterresande med flyg i Sverige. Den andra artikeln bygger på intervjuer med nyckelaktörer i flygfrittrörelsen, och analyserar hur de föreställer sig samt praktiserar alternativ till flygresande. Den tredje, och sista artikeln, är en kombinerad fallstudie som utforskar konkurrerande idéer och antaganden om flygets framtid baserat på intervjuer med aktörer inom flygfrittrörelsen samt flygindustrin.
Ladda ner avhandlingen: Toward low-carbon ways of life: The cultural politics of contesting aeromobility
Sara Ullström
Sara Ullström har nyligen doktorerat vid Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) inom projektet ”Ingen ny tid för avgång”, som som studerar uppkomsten och spridningen av nya berättelser om att undvika flygresande på grund av klimatet, samt dess påverkan på det dagliga livet.