– Vi har saknat lämpligt material för våra studenter. Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne med rötter i flera olika discipliner. Med den här boken kan vi visa hur olika metoder är tillämpbara inom genusvetenskap, såväl som inom genusforskning i andra ämnen, säger Mia Liinason.
Boken, en antologi bestående av 25 kapitel, är uppdelad i två delar. Den första delen introducerar genusvetenskapens forskningsprocess och nyckelbegrepp som intersektionalitet, reflexivitet och situering. Den andra delen presenterar olika forskningsmetoder, exempelvis hur genusvetenskaplig forskning kan bedrivas inom etnografi och arkivstudier samt vilka intervjumetoder som är lämpliga för att skapa genusvetenskaplig kunskap.
Vad utmärker genusvetenskapliga forskningsmetoder?
– Det har sagts att genusvetenskap som ett tvärvetenskapligt ämne inte har någon egen metod, men faktum är att ämnet utmärks av tre ganska distinkta drag: en kritiskt reflexiv hållning till kunskapsproduktion, ett tematiskt eller holistiskt förhållningssätt till empiri, och en emancipatorisk ambition. Genusvetenskapliga metoder avspeglar därmed ämnets vetenskaps- och samhällskritiska utgångspunkter, som fortfarande idag motiverar forskning inom ämnet.
Genusvetenskap har funnits i drygt 40 år vid Lunds universitet, är det någon typ av forskning som du skulle vilja se mer av?
– Genusvetenskap i Lund har varit banbrytande i att föra in centrala teoretiska perspektiv i en svensk debatt. Begreppet intersektionalitet är ett exempel på detta. Idag skulle jag gärna se mer genusvetenskaplig forskning om digitala teknologier, exempelvis hur AI används för övervakning och kontroll av migranter, kvinnor, rasifierade och queers vid gränser, i hemmen, på arbetsplatser, och i städer. Jag skulle också vilja se mer forskning om hur ojämlikhet påverkas av AI i offentlig förvaltning och om AI-teknologiers globala politiska ekonomi. Genusvetenskap har mycket att bidra med till diskussionerna om vilka värden som styr utvecklingen av AI. Det vill jag gärna se mer av.
Några hållpunkter för genusvetenskapen vid Lunds universitet
1978 – Forum för kvinnovetenskap och kvinnliga forskare etableras
1980 – första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift ges ut
1987 – Studenter kan för första gången gå kurser i genusvetenskap
1991 – den första lektorstjänsten i genusvetenskap tillsätts - Christina Carlsson Wetterberg.
2000 – första professorn i genusvetenskap anställs - Bente Rosenbeck
2003 – kandidatprogram genusvetenskap startar
2006 – Masterprogrammet i genusvetenskap startar
2006 – forskarutbildning upprättas
2011 – Första disputationen i ämnet genusvetenskap äger rum (Mia Liinason)
2017 – Nytt masterprogram i genusvetenskap - Genus, Migration och social rättvisa
2024 – första svenska grundboken om genusvetenskapliga forskningsmetoder