Fyra forskare har beviljats medel från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse till ett sammanlagt belopp på drygt 28 miljoner kronor. Projekten handlar om att komma fram till lämpliga nödåtgärder för att hantera klimatkrisen, hur AI kan spåra psykisk ohälsa utifrån text, om förändrat internationellt akademiskt utbyte samt vilka aktiviteter som ska definieras som hållbara för att kvalas in i EU:s gröna giv. Dessutom får en forskare fem miljoner kronor från Marcus och Amelia Wallenbergs minnesfond till ett projekt om källkritik.
Sverker Sikström, professor i psykologi, “AI-based language models for improving diagnostics, monitoring, and outcome of depression and anxiety”, 8,019 msek.
Idag bedöms depression och ångest – som tillhör våra vanligaste folksjukdomar - genom kliniska intervjuer och skattningsskalor. Sverker Sikströms forskningsprojekt går ut på att låta patienter i ord beskriva hur de mår och därefter värderas texterna med hjälp av maskininlärning. Forskarna använder sig bland annat av en metod från semantiken – Natural language processing. Med hjälp av denna har de utvecklat ett sätt för att analysera stora textmassor och detektera psykiskt mående genom att visa hur specifika ord förhåller sig till varandra. Preliminära data pekar på att den AI-baserade metoden radikalt förbättrar precisionen vad beträffar diagnosticering av depression och ångest. I förlängningen hoppas forskarna att metoden ska leda till bättre behandlingar och minskade sjukskrivningar.
Xavier Groussot, professor vid juridiska institutionen, “Understanding Constitutional Safeguards for State of Emergency: The Case of Covid-19 and prospect for Climate Action” 7,5 msek
Projektet syftar till att, baserat på bästa praxis, föreslå nödåtgärder för att hantera nödsituationer utöver Covid-19. Fokus kommer att ligga på klimatkrisen. Det faktum att pandemier är en del av vår framtid verkar säkert. Enligt nuvarande WHO-förutsägelser är Covid-19-pandemin ”inte nödvändigtvis den stora”, och det är troligt att fler pandemier väntar framöver. Dessutom står samhället nu inför nödsituationer bortom Covid-19, där den mest framträdande är klimatkrisen. Projektet kommer att kartlägga faror för rättsstatsprincipen och potentiella nödåtgärder för att hantera nödsituationer, inklusive människors hälsa och klimatförändringar.
Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia, "International Science and geopolitics” 5,9 msek.
I drygt tjugo år har Sylvia Schwaag Serger jobbat med att studera, främja och bidra till internationalisering av forskning, utbildning och innovation. Under de senaste åren har förutsättningar för internationellt akademiskt utbyte ändrats signifikant. Hon ser ett stort behov att förstå och förklara förändringen vi ser. Projektet avser studera utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete mot bakgrund av förändringar i den internationella regelbaserade världsordningen, global forskningsetik och normer, ökande geopolitiska friktioner samt alltmer angelägna gemensamma samhällsutmaningar. Detta kräver internationell samordning och samarbete inom forskning, utveckling och regelverk.
Britta Sjöstedt, lektor och Daria Davitti, lektor, juridiska institutionen, “Implementing the European Green Deal through the Taxonomy Regulation”, 6,1 msek
Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka, ur ett internationellt rättsligt perspektiv, hur ekonomiska aktiviteter identifieras som ”hållbara” för att genomföra den Europeiska Gröna Given (European Green Deal). Med den nya Taxonomiförordning har EU fastställt att all EU-finansierad ekonomisk verksamhet kommer att genomgå en obligatorisk hållbarhetsscreening för att säkerställa att den inte gör någon betydande skada som förvårar för att uppnå EU: s miljömål samt uppfyller minimikrav på socialt skydd. EU-taxonomin kommer att påverka ekonomiska aktiviteter på alla nivåer, men det råder delade meningar om vad hållbarhetsgranskningen innebär och hur den ska genomföras.
Agneta Gulz, professor kognitionsvetenskap, ”The increasing necessity for data literacy in the age education in the age of infodemics”, 5 msek från Marcus och Amelia Wallenbergs minnesfond
Projektet syftar till att stärka 11-13 åringars källkritiska förmågor. Utgångspunkten är att vi idag lever med ett överflöd av data och statistik samtidigt som desinformationen växer. Som en konsekvens växer behovet av ”data literacy”, det vill säga att exempelvis kunna tolka diagram och förstå skillnaden mellan absoluta och proportionerliga tal. Målet är att utveckla ett designkoncept för undervisning, vilket kommer utvärderas i nära samarbeten med lärare och skolklasser.